Magisteruppsats, 15 hpSvenska som andraspråk, SSA 220Vt 2013Handledare: Sally BoydExaminator: Anna Lyngfelt.

Detta arbete är en undersökning kring begreppet muntligt berättande där jag har utgått från min frågeställning som är: Hur kan jag använda mig av det muntliga berättandet som ett pedagogiskt verktyg? Forskning kring begreppet muntligt berättande som ett pedagogiskt verktyg har jag gjort genom olika litteratur, Internetsidor samt genom tre kvalitativa intervjuer med respondenter som bor i en svart kåkstad i Sydafrika.Det resultat som jag har kommit fram till är att det muntliga berättandet är ett bra verktyg att använda sig av i undervisningen. Genom det muntiga berättandet kan man skapa en mer meningsfull skolgång för elever där vardagliga händelser och fakta blandas för att skapa ett sammanhängande budskap..

Muntligt berättande får en alltmer uppmärksammad roll inom det pedagogiska fältet. Dettaarbete syftar till att belysa den skillnad som enligt facklitteraturen finns mellan muntligtberättande och högläsning samt lyfta fram pedagogiska vinster med respektive metod medfokus på muntligt berättande. Syftet är också att undersöka om och hur elever uppfattarskillnad mellan muntligt berättande och högläsning. Två frågeställningar förtydligar syftet:Finns det någon skillnad i hur elever uppfattar och kommer ihåg innehållet i en berättelse defått muntligt berättad respektive uppläst? Finns det någon skillnad i elevers inlevelse i enberättelse de fått muntligt berättad respektive uppläst? Arbetet omfattar litteraturstudie ochfältundersökning.

Den här studien handlar om pedagogens roll i muntligt berättande i förskolan utifrån Merleau- Pontys livsvärldsteori där kroppen är central. Syftet med studien är att undersöka några pedagogers agerande i deras muntliga berättande; hur de använder kroppsspråk, mimik, röst men även hur de använder rekvisita när de berättar sagor muntligt. För att synliggöra pedagogernas roll i muntligt berättande användes observation som metod. Två pedagoger har observerats vid tre olika tillfällen, och en av pedagogerna observerades vid två tillfällen med två olika barngrupper.Resultatet av studien visar att pedagogerna i hög utsträckning använder sig av både kroppsspråk och mimik, även om rösten används allra mest. Pedagogerna använder även sin blick för att fånga barnens intresse i lyssnandet, och det har framkommit att ögonkontakt är viktigt för att få barnen att lyssna och fokusera på sagan..

Berättande är ett omfattande begrepp med många innebörder. I detta arbete definierar jag begreppet berättande som ett arbetssätt, som ett pedagogiskt verktyg, som man kan använda sig av i sin undervisning. En lärare berättar muntligt en i förväg konstruerad berättelse för sina elever med syftet att förmedla ett innehåll. Berättelsens speciella uppbyggnad med början, mitt och slut, gör det lätt att följa med i handlingen samt att ta till sig innehållet. Denna undersökning baserar sig på sex intervjuer med fyra svensklärare och två blivande svensklärare om vilka betydelser de lägger i begreppet berättande, deras erfarenhet av muntligt berättande som pedagogisk metod och hur de arbetar med muntligt berättande i sin undervisning.

Förekommer muntligt sagoberättande i förskolans verksamhet, detta var en fråga vi reflekterade över innan vi påbörjade vår studie. Under vår förskollärarutbildning har vi reflekterat över att det inte är så vanligt med muntligt sagoberättande utan att det mest förekommande är att för-skolläraren läser ur en bok för barnen. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma för-skollärare uttrycker att de använder muntligt sagoberättande i verksamheten samt vilken bety-delse det har för barns utveckling. I den teoretiska delen belyser vi folksagans historik, tidigare forskning kring ämnet samt på vilket sätt barn utvecklas när muntligt sagoberättande tillämpas i förskolan. Vår uppsats är en kvalitativ studie där vi utfört semistrukturerade intervjuer med för-skollärare som har varit aktiva inom yrket olika lång tid, eftersom vi eftersträvade ett mångsi-digt underlag till vår analys och diskussion.

Detta arbete är en undersökning kring begreppet muntligt berättande där jag har utgått från min frågeställning som är: Hur kan jag använda mig av det muntliga berättandet som ett pedagogiskt verktyg? Forskning kring begreppet muntligt berättande som ett pedagogiskt verktyg har jag gjort genom olika litteratur, Internetsidor samt genom tre kvalitativa intervjuer med respondenter som bor i en svart kåkstad i Sydafrika.Det resultat som jag har kommit fram till är att det muntliga berättandet är ett bra verktyg att använda sig av i undervisningen. Genom det muntiga berättandet kan man skapa en mer meningsfull skolgång för elever där vardagliga händelser och fakta blandas för att skapa ett sammanhängande budskap..

Rapportens syfte är att ta reda på hur elever i år 6 upplever att tala inför andra i skolan, främst i klassrummet. Samtidigt undersöks hur medvetna deras lärare är om vad just deras elever tänker och tycker om att uttrycka sig muntligt. Dessutom studeras vilka arbetssätt som pedagogerna använder för att stärka eleverna inför det muntliga framträdandet. Fem klasser och lärare har deltagit i undersökningen. Eleverna har svarat på enkät och pedagogerna har intervjuats.

Syftet med denna studie var att ta reda på skillnaderna i elevernas kunskap beroende på om de fick visa den skriftligt eller muntligt. Ämnet valdes för att synliggöra en mycket central del i lärarens roll i skolan, d.v.s. bedömning. Bedömningen av elever kan innebära svårigheter och orättvisor. Genom att ta reda på om det finns skillnader i elevernas kunskaper beroende på bedömningsform, kan jag skapa bättre förutsättningar för en rättvis bedömning i min kommande lärarprofession.

Syftet med studien är att undersöka några speciallärares målsättningar och verksamhet vad det gäller språkutvecklande arbete och ordförrådsutveckling i årskurs 1 och 2. Den teoretiska utgångspunkten har varit det fenomenografiska perspektivet. Kvalitativa intervjuer med speciallärare, samt ostrukturerade icke-deltagande observationer i undervisningssituationer genomfördes. En kvalitativ tematisk analys användes för analysen av intervjuerna och observationerna. De teman som framkommit är Ord i text och Muntligt arbete.

Abstact: Syftet med uppsatsen Berättelser i organisationer - en analys av hur fyra organisationer och två konsulter använder Corporate Storytelling som ett strategiskt muntligt kommunikationsverktyg var att öka kunskapen om begreppet Corporate Storytelling samt att undersöka hur de intervjuade organisationerna och konsulterna använde sig av verktyget i en intern kontext. Vid användandet av Corporate Storytelling inom organisationer handlar det framförallt om hur berättelser kan användas som ett strategiskt verktyg för att förenkla och begripliggöra olika fenomen och budskap dels för den enskilda människan, dels mellan människor. Berättelser kan exempelvis användas för att förmedla känslor, politik och symbolism till medarbetare och omvärlden. Uppsatsen utgick från ett pedagogiskt perspektiv och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ undersökning bestående av sex intervjuer. I uppsatsen arbetade vi utifrån en abduktiv metod och resultatet visade att de intervjuade organisationerna och konsulterna som medvetet arbetade med Corporate Storytelling främst gjorde det i syfte att stärka organisationskulturen.

Problemlösningsförmågan är en av fem förmågor i den nuvarande kursplanen i matematik och eleverna ska ges förutsättningar att utveckla denna. Syftet med arbetet är att undersöka om elevers val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas av på vilket sätt läraren presenterat problemet. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra en fallstudie där 18 elever indelade i smågrupper fick lösa två olika matematiska problem. Vart och ett av problemen presenterades för två grupper endast muntligt och för två grupper både muntligt samt i form av en illustrativ bild med frågan skriftligt formulerad. Resultaten visar att elevernas val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas till viss del av på vilket sätt läraren presenterat problemet.

Syftet med denna studie är att studera elevers svårigheter i hanterandet av matematikuppgifter gällande omkrets och area samt att undersöka hur elevers kunskaper motsvarar kursplanens uppnående- och strävansmål. Kvalitativt inriktade intervjuer har använts som undersökningsmetod, då studiens huvudsakliga syfte har varit att på djupet undersöka och ge exempel på elevers förståelse. Elevsvaren har analyserats utifrån hur representationsformer, begreppsuttryck och innehåll används gällande omkrets, area och kursplanens mål. Eleverna visar svårigheter gällande omkrets- och areamätning och areakonservering, vilket utgör uppnåendemål inom målet att kunna undersöka matematiska problem och uttrycka sig muntligt med hjälp av grundläggande matematiska begrepp. Elevernas förståelse ökar när de får visa och förklara sin förståelse muntligt och med hjälp av bilder..

Vår undersökning syftade till att försöka utveckla barnens muntliga berättande, och där igenom stärka deras självtillit och minska deras talängslan. Både i Lpo-94 och i kursplanen för svenska har munlig framställning en betydande roll. Vår undersökningsgrupp var en klass 3-4 som bestod av 22 elever. Eftersom vårt intresse var att stärka självkänslan och minska talängslan hos eleverna vid muntligt berättande, gjorde vi inte någon skillnad på kön eller ålder. Alla behöver träning i att berätta.

?Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare, som har genomgått Grön Flaggs utbildning, uppfattar sitt arbete med handlingskompetens för hållbar utveckling. Frågeställningarna rör hur lärare förhåller sig till olika typer av direkta/indirekta påverkanshandlingar för hållbar utveckling i sin undervisning/verksamhet samt vilka drivkrafter och hinder lärarna uppfattar för att implementera ESD (Education for Sustainable Development).För att besvara våra frågeställningar använde vi oss av en enkät som genomfördes muntligt med sex lärare som arbetar inom de tidiga skolåren. Vi gjorde enkäten muntligt för att få kommentarer/motiveringar till deras svar och på så sätt kunna behandla materialet kvalitativt.Resultatet visade att lärarna uppger sig behandla både direkta (till exempel att källsortera) och indirekta (till exempel att påverka beslutsfattare) påverkanshandlingar, men att de direkta överväger. Många av de drivkrafter och hinder som forskare tidigare har kunnat identifiera framkom även i vår studie, men det framkom även andra, till exempel sådant som har att göra med elevernas engagemang och praktiska förutsättningar.